torsdag 20 oktober 2011

Träd, gräs och stenar.

Jag kan Bangkoks sociala geografi för dåligt för att vara säker men det är i vart fall inge gott tecken när man börjar tala om att offra stadsdelar. Geografen Keneth Hewitt myntade termen Classquake när han studerade jordbävningen i Guatemala 1976 och noterade att den framför allt drabbade låginkomsttagare och fattiga. Exemplen är många, bara de senaste åren har man kunnat visa att såväl jordbävningen i Haiti som den i Cristchurch, Nya Zeeland måste betraktas som Classquakes. Ingen sked för himmelens manna men fast i leran som jorden spyr upp.

onsdag 19 oktober 2011

Värde är sociala relationer mellan ting.

"Till att börja med måste man acceptera att priset på en vara, i detta fall bostadsrättslägenheter, någorlunda representerar dess värde. Om man inte tror på samband blir hela studien rätt poänglös. Finns det någon forskning som bevisar motsatsen?"
Alexander Ståhle i ett debattsvar på en artikel Leo Qvarsebo i tidskiften arkitekten, (Bläddra gärna fram Leos artikel med,)
http://www.arkitekt.se/s67453

Det är ju tråkigt att alltid bara vara reaktiv, men just den studien av företaget evidens tillsammans med spacescape är de facto nu rådande stadsbyggnadspolitik och riktlinje för (åtminstone många) arkitektkontor. Money Talks. Eller som Jesca Hoop så vist säger: "money'll make you change your soundif the price is right/.../where do we go the freaks on the fringe when the edges are all rounded out we just dangle out in space" http://www.youtube.com/watch?v=4m3OH_fXApA

Problemet med att man ständigt hamnar i ett reaktivt läge är ju nånstans att det i så hög takt produceras sanningar om urbanitetens överlägsenhet. Men kanske är vi på gång med något annat nu.

tisdag 18 oktober 2011

Förtätningsprojekt i Bagarmossen-Skarpnäck

"Staden har genom parallella uppdrag med tre arkitektkontor, våren 2011, studerat möjligheterna till förtätning med bostäder och förskolor i området kring Bergholmsskolan i Bagarmossen."

En grundförutsättning har tydligen varit idén om att binda samman Bagarmossen och Skarpnäck med en ny väg för blandad trafik. Jag är själv inte tillräckligt hemmastadd i området för att ha några synpunkter på hur huruvida det föreligger ett sånt behov och i så fall om platsen är rätt vald. Men att förstärka sambanden mellan olika stadsdelar är i sig ingen dålig idé. Sedan kan man diskutera om bilväg är bästa lösningen, men det har jag i detta fall ingen uppfattning om.

Vad jag tycker är intressant i det här projektet är att studera de olika förslagen och de utredningar och analyser som presenteras som bakgrund. Alla förslag samt Stadsbyggnadskontorets utlåtande finns att ladda ner på SBK:s hemsida:

http://insynsbk.stockholm.se/Byggochplantjansten/Pagaende-planarbete/PagaendePlanarbete/Planarende/?JournalNumber=2009-05582

I sidans mittspalt ligger länkar till PDF-bilagor för varje förslag (varning för stora filer).

Den intressantaste läsningen bjuder kanske Utopia med sin märkliga kombination av analys och förslag. Man känner igen retoriken. Det är det gamla vanliga: Trafikseparering (förekommer det i nån större utsträckning i Bagarmossen?) och mellanrummen mellan husen hamnar på minussidan i analysen utan att någon närmare förklaring ses som nödvändig. Titta på bildsidorna som skall illustrera plus- respektive minussidan. Skulle ni på de enskilda bilderna kunna se om de illustrerar plus eller minus utan facit?

Förslaget är märkligt nog utformat som tydliga enklaver (fast just "enklaver" är ett minus i analysen) med en "tydlig gräns" mot den omgivande naturen. Det är lustigt hur vi arkitekter har lärt oss att vara rädda för otydliga gränser. De vill skapa ett "attraktivt stråk" där attraktionen tycks vara deras arkitektur som man kan gå runt och beundra från de runda gångslingorna runt enklaverna. Kanske har vi arkitekter ibland en övertro på våra skapelsers dragningskraft.

(Festlig bonus: En av våra medlemmar har fått låna sitt ansikte till detta förslag.)

Gick rätt förslag vidare (Rundqvist/Nivå)? Det är åtminstone det som visar mest lyhördhet inför det befintliga.

Carlos Rojas i DN Stockholmsdebatt

I dagens DN publiceras en debattartikel av Carlos Rojas som jag tycker är läsvärd. Bra att någon säger emot myten att miljonprogrammet gjordes så djävligt som möjligt för att kväsa folket.

Intressant också att byggandets ökning i själva verket var rätt beskedlig, om det stämmer som han skriver. Siffrorna kring kostnaderna för att renovera miljonprogrammet är också intressanta.

Jag kan känna mig milt talat tveksam till hans tes att småföretag, service och butiker försvunnit i takt med att områdenas status sjunkit på grund av den ökande andelen invandrare. Är det inte snarare en generell trend som beror mer på exempelvis ökad bilburenhet, externa centra osv?

Men läs själva:

http://www.dn.se/debatt/stockholmsdebatt/sluta-sprida-logner-om-miljonprogrammet

onsdag 12 oktober 2011

Trafikseparering

Idag blev jag uppringd av en journalist på Norra Sidan. De ska göra en artikel om trafikseparering med anledning av pågående förnyelseprojekt i Järva, och hon ville ha en röst till trafiksepareringens försvar eftersom de också skulle prata med YIMBY.

Det blev ett trevligt samtal som kanske inte alltid höll sig strikt till ämnet. Men saker och ting hänger som bekant ihop, så det är svårt att diskutera t ex trafikseparering utan att komma in på andra stadsbyggnadsfrågor.

En sak hon tog upp är det man brukar höra: med trafikseparering lär sig barnen inte att hantera trafik. Då kan man undra: är det ok med landsbygd? Med villor, där föräldrar tycker det är skönt "att bara kunna släppa ut barnen i trädgården" och skjutsar dem i bil vart de än ska? Lär sig barnen då att hantera trafik? Kan barn under en viss ålder överhuvudtaget lära sig att hantera komplexa trafiksituationer? Jag läste nyligen en artikel om cykling där det hänvisades till forskningsresultat som sa att barn under 12 års ålder (om jag minns rätt) inte har förmågan att cykla säkert på bilväg. Och det hade ingenting att göra med övning, utan med hur barn är funtade.

En annan sak som berördes i vårt samtal var trygghets- och säkerhetsaspekten. Visst finns det mycket att förbättra i våra förorter, och enskilda platser skulle säkert bli bättre om man byggde om på olika sätt. Men varför ska hela förortsmiljön dömas ut för några enskilda problematiska platser? Man kan bli överfallen på en mörk gångväg. Det kan man också bli på en mörk bakgata i city. Man kan även bli överkörd i en gatukorsning. Sånt händer. Men ingen skulle drömma om att döma ut rutnätsstaden som idé för den skull. Då fokuserar man på att lösa den enskilda platsens problem inom den övergripande strukturen. I förorten däremot varje problem ett tecken på att grundkonceptet är misslyckat. Varför är det så?

måndag 10 oktober 2011

Välkomna!

Hej alla tvärstadianer,

här har jag börjat lägga upp ett utkast till en blogg där jag tänkte att vi skulle kunna utbyta tankar, tips på artiklar och program eller annat som kan vara av intresse. Själv är jag nybörjare på bloggområdet, så all hjälp välkomnas!

Jag tycker att alla ska vara administratörer, så det är fritt fram att lägga till länkar, gadgets eller vad ni finner lämpligt.

Än så länge är det bara vi i gruppen som kan läsa bloggen, sen när den tagit lite mer form kan vi släppa lös den till allmän beskådan.

Vi borde förstås ha nån sorts beskrivning eller programförklaring, men jag har inte hunnit arbeta fram något förslag. Den som känner sig manad får gärna komma med tankar om vad det ska stå.

Lars och jag kommer inom kort att höra av oss med förslag till ny tid och plats för en träff. Det vore jättekul att få se er allihop igen (även om jag vet att det kan bli svårt för Moa)!

Arkitektvärldens Bert Karlsson visar prov på sin forskning

http://www.dn.se/debatt/stockholmsdebatt/franta-egoisterna-ratten-att-overklaga-nybyggen